En förjävlig vecka!!!

Asså fyy faan va denna veckan har varit jobbig. Ingenting har blivit som man ville.
Vi har as mycket läxor, och allt e bara baaaaaaajs!!!!!!

och vissa människor vill man bara strypa!!!!

Lite jag....


Mina kakor


Min dag igår :)

Igår vaknade jag klockan 11. Jag gick ut i köket tog en skål flingor, gick in på mitt rum och tände levande ljus. sen satte jag på mysig jazz. jag satte mig bekvämt i min säng och bara myste. det var urhärligt!!! efter en timme eller två så tog jag ett oljebad. där låg jag i en timme. Ååh vad underbart!

Senare på kvällen bakade jag amerikanska cookies.

Här kommer receptet §

Du behöver:

  • 125g mjukt smör
  • 1 dl råsocker (nyttigare än strösocker)
  • 1 ekologiskt ägg
  • 1 1/2 dl vetemjöl
  • 1/2 dl havregryn
  • 1/2 tsk bakpulver
  • 1/2 tsk salt
  • 100g mörk kvalitets chocklad 70% t.ex premium 70% mörk
  • Skal av 2 apelsiner
1. Vispa smör och råsocker krämigt och rör i ägget.
2. Blanda vetemjöl, havregryn, bakpulver och salt och vänd ner i smeten
3. Hacka chockladen grovt (dvs inte så små bitar) riv skalet och blanda med degen
4. Forma degen till en rulle (cirka fem cm i diameter) och rulla in den i bakplåtspapper. frys den i ca 35 minuter. TIPS! Tänk på att degen är väldigt kletig när den inte är fryst så var försiktig när du ska forma den. det är väldigt svårt.
5. Sätt ugnen på 180 grader.
6. Skiva rullen i 1cm tjocka skivor och lägg skivorna på en plåt med bakplåtspapper. Eller gör som jag gjorde. Skiva rullen i 1cm skivor och rulla ihop det till en boll. När du har "bollat" alla så platta till dem så att dem ser ut som små kakor.
7. Grädda kakorna gyllene i mitten av ugnen i cirka 12 min


Resultat: Ja, jag gjorde då de här kakorna. Jag tyckte att det var urkul att göra. Ett minus var bara ett den var så himla jobbig att göra, då när man skulle typ rulla den. den kletade på allting ju!!!! Men jag tror att man kan rulla den lite extra efter att den hat frysts så att man får rätt form.
Kakorna var urgoda. Riktigt riktigt goda. Men dem var pyttelite beska. Så om du inte gillar vuxensmak så lägg i lite mer socker.
Jag tycker att det är värt ett försök att få till att baka detta receptet. En regnig dag någon gång. Bara ta på dig förklädet och börja!!!
Jag ger dessa kakorna: 4: F av 5


F F F F



En bild kommer snarast.... <3

Min greklandsresa 2009. Skrivit själv

7/8 2009. Början

Jag har längtat och väntat så länge. Dagen var äntligen här. Jag hade lagt mig med fjärilar i magen. Mamma väckte mig kvart i fyra, vi skulle ta flyget halv sju på Kastrup i Danmark. Taxin kom, jag satte mig med förväntningar högt stigande i mellangärdet. Jag hade faktiskt haft rese feber dagen innan. Jag hade ont i magen av trötthet. Grekland i två veckor.  Det skulle bli såå härligt. Platania heter staden, den ligger en bit utanför Chania, Greklands vackraste stad enligt grekerna. Jag sov lite på planet, typ en halvtimme. Alla var trötta, mamma och peter var lätt irriterade. Planet landade med en skön duns. Farten saktade in. Vi var framme. Ända sen februari hade jag längtat. Värmen var behaglig. Den slog inte emot en, utan den var tropisk men skön. Vi kom till det stället där man skulle hämta sina väskor. Jag kunde inte vara stilla. Jag var trött men glad. Mamma och Peter hade varit uppe till ett och inte sovit en blund. Jag hade det ändå ganska lyxigt. Nu skulle vi ta bussen till hotellet Geraniotis. När vi svängde ut på vägen ifrån flygplatsen började jag genast älska grekland. Jag hade varit på kreta förr, men det hade inte varit ett bra minne så jag kom inte ihåg någonting. Det såg skitigt, halvfattigt och hett ut, men på något sätt var det ändå det charmigaste stället jag någonsin åkt förbi. Vi svängde ut på smala vägar. Det var berg, palmer, hus och hav. Havet. Det var blått glittrande och såg ut som om jag var i paradiset. Jag började dregla. Jag skulle bada i detta havet i två veckor. Mamma tyckte att jag var gullig. Fast att vi satt på bussen till hotellet och hade en massa att tänka på, kunde jag inte hålla mig från att tjata på att vi skulle bada i havet. Jag lät:
- jag vill bada, jag vill bada, kan vi inte bada, jag vill bada, snälla jag vill bada, kolla havet, mamma nu när du är så fin, kan vi inte bada och bli bruna, jag vill bada??
Mamma räknade hur många gånger jag sagt att jag vill bada.
- Så, då var vi framme vid Geraniotis, ha en trevlig resa.

Mamma fån log. Hon var så söt när hon var lycklig.

- Är det inte fint???
-Jo,jo det är jättefint, men jag är såå trött, sa Peter. Men mamma skuttade som en jäkla kanin. Väskorna var tunga. Mamma skulle ha med allt på en resa, men vi använde aldrig mer än hälften. tyvärr hade jag ärvt det av henne. Jag hittade alltid på ursäkter varför jag skulle ha med den klänningen, eller just dem skjortsen. Vi kom in i lobbyn. Såg utsikten. Ville genast dregla igen. Det här var bättre än vad jag förväntat mig. Havet låg som en glittrig livlig mask, med böljande vågor. Vattnet såg varmt ut.
- Jag vill bada!!!! Jag vill vill vill baaaada!!!!!

-          jaja, leta upp bikinin och släng dig i vattnet, så kan jag fotta min dotter som är så knäpp, vi har inte ens varit på vårt rum och hon kan inte hålla sig från havet, redan. Sa mamma.
- Vi har tid, vi ska vara här i två veckor. kan vi inte gå till upp rummet först? Frågade peter.
Han var inte särskilt uppspelt, men han var trött. Jag förstod honom.
När vi hade kommit till rummet och packat upp gick vi till stranden. Sanden var brännhet och vattnet låg framför mig som en befrielse.
- ÅÅÅH! Tjöt mamma.

-           Det var inte ofta jag såg henne så lekfull och glad. Vågorna var perfekta, och solen stod högt på himlen. Första dagen på grekland hade varit perfekt. Senare på kvällen var vi så trötta att vi var tramsiga till allt. Vi spelade skippo, tjoade och skrattade och käkade godis på vår balkong där vi hade utsikt mot havet. Mamma och Peter somnade som två trädstockar, men jag kunde inte få en blund. Jag slumrade. Lyssnade lite på musik, men kunde ändå inte somna. Jag var väl för trött. Till slut somnade jag och drömde om vågorna jag upplevt för några timmar sen. En ny dag var på väg.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8/8 2009.
Jag vaknade, var lite stel i nacken, men jag var absolut redo för ännu en dag i grekland. Först av allt behövde vi mat i oss. Den nya osmakade frukostbuffèn väntade. När vi gick utanför hotellrumsdörren värmde solen direkt. Fy vad skönt varmt det var. Dagen var inte så speciell. Alla var ju trötta efter gårdagen. Men vi gick lite i affärer, glodde runt på hotellet. Lärde oss att känna oss som hemma. Dagen gick snabbt, vi åt, badade lite, solade gick upp på rummet och åt. Men ändå hade det varit mysigt. <3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9/8 2009. Dag tre.

Jag vaknade. Mobilen låg kvar i sängen eftersom att jag hade lyssnat på min lugna låtar musiklista hela natten. Jag hade drömt mycket. Var lite förvirrad över läget. Jag mornade mig lite, tvättade mig, tog tid på mig, vaknade bit för bit. Mamma och Peter var redan påklädda. Jag hade visst sovit länge, och varit långsam.
- Du får fem minuter på dig, vi ska ju till mötet.

-          Okej! Jag kommer, ta det lilla lugna, vi är ändå på semester.
Pallade inte borsta håret, utan satte upp det i en knut.
- Ska vi gå då?? Jag är hungrig.
Buffén var som igår, fast idag var jag hungrigare. Jag såg poolen framför mig. Ville bara hoppa i med kläderna på. Det ska jag göra någon gång, tänkte jag. Jag tog några bullar, snodde åt mig lite skinka och ost och satte två riktigt biffiga tomater ovanpå. Jag tog en tallrik till, slängde på nutella och sylt. Det fanns småkakor. Dem var små men ur goda. Jag tog sju till mig själv, idag var jag glupsk, och fem kakor till mamma och Peter. Sen hällde jag upp ett glas orangefärgad saft som dem kallade juice, och ett glas citronsaft och ett glas isthe. Jag var törstig. Peter drog några torra skämt, jag hängde inte riktigt med. Var mitt inne i frukosten. När jag ätit upp allt och mamma och Peter snackat och tjabbat och ätit så drack jag tre glas olika drickor till. När vi kom upp till rummet var min mage som en ballong. Jag mådde illa. Och mamma som sa att det var bra att dricka mycket på semestern. Vi kom ner till poolen efter mötet om utflykterna m.m var alla stolar var upptagna. Och dem som hade tagit dem var inte ens där. Och det retade mamma sig på. Till slut fick vi tag på två stolar. Peter ville bada direkt, man jag ville bli brun. Så jag lade mig bekvämt och satte på musik på mobilen. Efter en stund blev jag så varm att jag måste ta ett dopp i poolen. Mamma ville också doppa sig. Hela dagen höll vi på och solade och badade. Vågorna i havet var upp till en och en halv meter långa och det var från vattenytan. Så det var röd flagg. Jag stod i vattenbrynet och spelade ping pong eller vad det heter. Strandboll typ. Två racket och en boll. Det var härligt. Efter det doppade vi oss i poolen igen. Sedan spelade jag biljard med Peter. Jag blev så **** sur på dem **** bollarna som inte kunde träffas. Jag missade alltid. Men till slut skulle jag väl lära mig. Jag hade bestämt mig för att bada efter biljarden. Så jag bara hoppade i. Peter ville att jag skulle visa honom hur jag dykte. Jag berättade för Peter med mitt kropps språk att jag bara kuvar ihop mig och plaskar magplask, halsplask, lår plask, allt.

-          Böj inte benen, så blir det snyggare. När jag inte böjde benen så slog jag i benen i kanten. Jag fick kramp. När jag kom upp till ytan så fortsatte Peter att babbla på om hur jag skulle dyka. Jag blev förbannad för jag fick inte luft, jag stönade, ojade mig, men ändå såg han det inte. Men när jag berättade det för Peter började han genast gulla med mig. Det gjorde ont som fan.
Kvällen kom, och det var dags att äta, vi hamnade på en restaurang med god mat och väldigt fin inredning. Det var mysigt.

-          Efter det sjöng vi karaoke och lyssnade på andra halv lulliga människor som äntligen vågade. Det var riktigt kul. Jag sjöng suspichious mind med elvis. Sen somnade jag belåten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10/8 2009.  Dag fyra.

 

 

Elvis night.

Vi hade tagit bussen till Chania, den näst största staden i Kreta. Där var det mycket folk som gick på gatorna efter sina köpbehov. Vi hade fått tips av Apollo eller någon annan att vi skulle ta oss till Chanias hamn. Men för att ta oss dit så skulle man gå igenom gator. I Chania finns det en läder gata där dem sålde mest läder. Mamma blev helt knäpp, inom två sekunder hade vi köpt två ganska dyra läderväskor som mamma ville ha. Jag hade sett en skitmysig börs av skinn i första affären där mamma köpt sina väskor, de frågade om jag ville ha den men jag ville vänta ifall jag hittade någon finare. Jag blev kär i den. Börsen var mörkbrun och kändes som sammet mot mina händer. Kalvskinn. Den var härlig på något sött sätt. Vi fortsatte att gå. Mamma hade lovat mig att jag skulle få en skolväska till sjuan i grekland. Jag såg en affär. Där. Jag kände det. Min skolväska fanns där inne. Och mycket väl. Jag fick syn på den. Den var japansk med massa seriefigurer. Mest Betty Boop. Jag älskade den. Dragkedjorna var som en regnbåge. Den var perfekt. Och mamma blev nöjd. För att den var en ryggsäck ”bättre för ryggen” hette det :P. När vi satte oss för lunch på något inte så speciellt ställe så skulle vi omgruppera grejorna så att Peter slapp bära allt. Mamma öppnade väskan och hållaren till dragkedjan gick av.
Det var inget bra köp. Men det var mina gladiator skor. Dem var silvriga och i riktigt läder. Det var en av de skönaste skorna jag någonsin prövat. Och dem var inte så dyra. Dem var helt knäppt underbara. Bra för foten, vackra, snygga och önske värda. Jag har velat ha sådana i ett eller två år. Vi köpte några till småsaker. Mamma fick ett  silver halsband, Peter köpte ett radband, jag köpte ray bans, kopior då men neon rosa och snygga. Jag hittade börsen, den som var bättre än den jag blivit förälskad i. Rödbrunt skinn, mjukare än mjuk och helt perfekt.

Vi tog oss till hamnen, jag började bli trött i benen och väldigt törstig. Vi satte oss i en bar och åt alldeles för mycket. Banana dream hette den. Bara en massa socker. Och jag blev inte piggare precis. Nu ville jag hem till hotellet. Senare skulle det ju bli Elvis kväll. Jag längtade. Vi åkte också häst och vagn men det var inte så speciellt som jag trodde att det skulle bli. Det var kanske för att jag var trött och att det var varmt. När vi hade tagit bussen hem så badade vi lite och jag lärde mig att få kläm på huvudhopp. Senare på kvällen åt vi god mat och lyssnade på Elvis och sjöng med. Det hade varit en höjdar dag.

 

11/8 2009. dag fem

 

Hela dagen hade vi bara badat och solat. Jag simmade mycket och fick mer och mer kläm på huvudhopp. Jag hade också en liten nyttigdag. Nu skulle vi ut och äta. Jag hade min nya gröna klänning på mig och mina silvriga gladiator sandaler på mig. Vi gick uppåt till en liten by som kallades Old village. Det fanns bara restauranger och butiker. Utsikten var fantastisk. Det var solnedgång och bergen syntes ståtliga och havet glittrade. Maten var god men efterrätterna var helt fantastiskt goda. Jag drack en banan drink till och mamma tog en capuchino och Peter en kaffe med sprit i. Han tyckte att den smakade rävgift. Sedan gick vi hemåt och hittade en kräm m.m affär. Jag fick en pasonfrukts body butter och en nyckelring med min bokstav.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12/8 2009. The little train. Dag sex.

 

 

Vi ville göra något kul och åka utanför hotellet denna dagen. Vi hade sett små tåg som körde på gatorna när vi varit ute i stan. Vi fick ett häfte i receptionen där det stod tider och destenationer. Vi läste om ett tåg som skulle köra förbi apelsinodlingar och olivträdsodlingar. Så halv tolv tog vi det tåget och fick se fin natur och vinden fläktade oss i håret.

Vi pausade på en kyrkogård som var historisk för grekerna. Fallskärms soldater i tjugoårsdagen hade dött här. Dem var begravda. Man fick se bilder och Peter berättade om en mamma som hade fått vänta i trettio år för att få veta att hennes son och man hade dött samma dag. Det var gripande.
Man var tacksam för att det inte var krig nu eller stor orättvisa utan att vi hade det bra i Sverige. Sedan tog vi tåget till ett litet café där dem pressade apelsinjuice när man såg på.
Vi var trötta för att det var så varmt och för att vi åkt i en timme. När vi kom hem så badade vi och åt god mat på en italiensk restaurang. Jag somnade belåten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13/8 2009 dag sju. Upp i bergen.

Vi fick vår hyrbil klockan tio. Klockan var fem i tolv när vi tog bilen för att åka söder ut på Kreta. När vi kört i över två timmar började vi komma till en bergskedja. Vi körde högre och högre upp. Jag frågade hur högt och mamma sa att vi varit ca 1500 meter upp. Jag tappade nästan hakan. 1550 meter! Det var serpentinvägar. Jag hade aldrig åkt på serpentinvägar så jag tyckte att det var spännande. Men mamma tyckte att det var läskigt. Vi såg massor med getter hundar och katter och naturen var jätte grön och vacker för att vara i augusti. Mamma fyllde år om tio dagar. Jag längtade, för då skulle jag berätta för släkten att jag skulle bli storasyster för tredje gången. Vi började leta efter någonstans att bada på. Vi kom till en hamn.

-          Här kan vi ju inte bada.
Så vi satte oss i bilen för att åka någon annanstans. Jag somnade.
- Gumman, kolla vattnet. Det e jättefint.

-          Jag vaknade långsamt. Vattnet var grönare och renare än någon annanstans. I vatten brynet var vattnet nästan genomskinligt. Stenarna på land var brännheta. Och vattnet var kallare och friskare än på Platanias. Jag satte på mig cyklopen och dök. Det var helt underbart. Där var fiskar och dem var färg glada och inte skygga. Dem simmade omkring mina fötter. Det jag längtat efter i två år fanns vid mina fötter nu. Jag dök djupare ner. Där var en larv, den såg ut som en tusenfoting. Jag fotograferade dem. Jag ville bli marinbiolog. Jag visste det.  Det var helt jävla underbart. Jag ville inte gå ifrån men var tvungen. Mamma hade hittat en massa med fina stenar. Dem var från vita bergen som vi just varit uppe och åkt i. Det var marmor och kalk. Jag saknade inte Sverige ett dugg. Jag älskade grekland.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14/8 2009, dag åtta. Grandviousa, Balos.

Vi skulle ta en liten kryssnings båt till Grandviousa Kretas västra spets som var en halv ö där man kunde bada och ta det lugnt. Där fanns inga restauranger, inga bilar, bara lugn. Vattnet var som glas och blågrönt, sådant som man ser på film. Det var helt ofattbart vackert. Man såg bottnen från båten och små fiskar som simmade runt. Det hade till och med stått i guiden att om man hade tur så hade man fått kunna se delfiner. Idag var det varmt. Mamma och Peter ville gå upp till en borg som låg högst uppe på ett berg 137 meter över havet och jag ville bara bada ,bada ,bada och bada.

- Vi badar efter fästningen.

Vi började gå, trapporna var jobbiga och man svettades jättemycket.

- Nu orkar jag inte mer, tänk på att jag är gravid, jag vågar inte. Sa mamma. Vi gick ner igen.

Jag muttrade något om att jag faktiskt hade ont i mitt ben. Vi var trötta båda två så vi gnabbade lite. Jag var i vattnet en stund och studerade fiskarna, där fanns också sjöborrar. Vi skulle till nästa ställe. Båten kunde inte köra ända in till Balos. Dem som ville fick simma dit annars fanns det båt att åka. Man kunde åka rutchikana ner i vattnet. Det såg härligt ut men jag orkade inte. Vi kom dit. Vattnet var som i en saga.

Stranden var underbar. Sanden var guldig och varm och platt.   Vattnet låg framför oss. Det var jätte lång grunt. Alla gick för att hitta sina speciella platser, så dem bar sina parasoller och bad väskor och gick i vattnet för att gå till den andra strandkanten. Det såg ganska roligt ut. Som att gå på vatten med en parasoll i handen. Jag tänkte genast på, im singin in the rain och umbrella. Jag gick ner i vattnet. Jag stampade och plaskade innan jag hittade en normal vatten höjd och slängde mig i det varma blågröna havet. Havet tog bort alla problem. Det ända jag tänkte på nu var att jag var lycklig att vara där just då just nu. Fiskarna simmade runt mina fötter. Där fanns alla sorters färger och former. Jag satte på mig cyklopen och dök. Det var som om jag aldrig hade varit under vatten förut. För allting var så mycket klarare och färgstarkare. Det tog andan ur mig. Jag hade aldrig varit med om någonting liknande. Jag gick upp för att sola tillsammans med mamma. Sanden var jätteskön att ligga på. Jag somnade nästan. sedan gick jag ut och snorklade en sista gång. Sen var vi tvungna att gå. På båten var det full igång. Vissa hade simmat ut till båten och badat och åkt rutchikana. Dem blötte ner båten. De spelade mycket bra musik hela tiden, jag och mamma sjöng med.

Jag hade ingen aptit. Men vi skulle ändå äta. Så vi satte oss på en restaurang i Kissamoss. Det var jättefint men dem var inte så trevliga. Jag tappade matlusten totalt, och jag som skulle smaka svärdfisk för första gången. Vi åkte hem trötta. Jag skulle minnas denna dagen. Blågrön och vacker.






 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15/8 2009. Dag nio, mamma och dotter dag.

 

 

Jag hade begärt att jag skulle få en dag själv tillsammans med mamma. Vi skulle bada i poolen, sola, prata, äta gott och gå i affärer. Och så blev det också. Det var mysigt. Jag var tacksam för min mamma. Hela dagen var speciell. Vi lekte i poolen med bosse vår uppblåsbara sköldpadda. Mamma gjorde roliga miner. Jag skrattade nästan så jag kissade på mig. Jag kunde inte ta mig upp på bosse. Jag tänkte på hur det måste ha sett ut. Mamma halv hängandes på bosse med benet runt och konstig min med tänderna också skrek hon, heja, kämpa nu då, ja! Heja!

Sedan solade vi och mamma kladdade på hundra ton solkräm så hon blev rent vit i huvudet. Sedan kletade hon på det på mig.

- Så gör man i fattiga familjer, sa jag.

Mamma skrattade så hela hon glittrade av ren rolighet.

Till slut blev vi så trötta och hungriga så vi gick upp till rummet för att göra oss i ordning för kvällsmaten. Vi åt gott på en restaurang där servitörerna var roliga och knäppa, jag fattade inte deras skämt, men dem var balla för dem trodde att dem var roliga. Vi tittade i affärer. Och jag fick en massa otroligt fina kläder. På kvällen var vi utmattade av värme och skratt. Mamma var otroligt underbar att umgås med när hon var så avslappnad. Jag somnade och sov gott.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16/8 2009. dag Tio.

 

 

Det här var sista dagen vi hade bilen, sen skulle Apollo ha tillbaka den. Vi hade hyrt bilen för att vi skulle kunna göra de utflykter Apollo hade, fast själva. För då fanns det ingen tidsbegränsning, ingen stress och det var mycket billigare. Det hade funnits någon utflykt som man hade kunnat åka till något vattenfall och vattenkällor. Dit ville mamma. Sen hade Peter kollat på kartan att det fanns en sjö i närheten där vi kunde bada på vägen och sedan  på hemvägen ville Peter och mamma se något kloster. Vi kom till sjön, jag var trött av åksjuka och ville ingenting.
Sjön såg ut som havet fast den hade ett slut. Många av familjerna hade hyrt trampe båt och trampade runt på dem. Vissa av båtarna hade rutchikanor på sig. Det såg trevligt ut. Vattnet var inte lika varmt som havet fast friskare eftersom att det inte var saltvatten så det gjorde inte ont i ögonen när man doppade huvudet. Mamma vadade bara sig, hon var inte så hipp på att bada idag.

Vi åt lunch på en restaurang där det var två småtjejer som serverade. Dem sommarjobbade nog. Det var för mycket liv på restaurangen även om jag var vaknare än vad jag varit när vi kommit till sjön. Men det var barn kalas och den lilla flickan som fyllde år hade fått tre sköldpaddor i en liten hamster bur med vatten. Sköldpaddorna behövde mer plats. Jag tyckte synd om dem. Men flickan var glad i alla fall. Jag åt souvlaki, det var inte äckligt men inte gott. Jag gillade att doppa brödet i yogurt och honung, det var gott.

Vi skulle börja ta oss till Laupa. Stället med källorna och vattenfallen. Vägarna var skumpiga, jag var riktigt trött på dessa jäkla serpentinvägar. När vi kom dit såg det ut som ett turist ställe. Mamma blev besviken för så som Apollo skrivit var det inte. Dem hade skrivit att det skulle vara fantastisk fin naturlig natur och att man skulle vara omgiven av vattenfall överallt. Det här var ju konst gjort. Dessa ”källor” var en stor skål med vatten i. Och man såg att det inte var en källa för att dem hade en slang bredvid. Vattenfallen var gjorda och dem var på plats i restaurangerna. Det var så fejk. Men vi gick runt lite ändå såg ett kapell och en jättepumpa hängandes i ett träd, omogen.

På kvällen tog vi oss till Chania. Vi åt god mat och hade det trevligt. Restaurangen var rekommenderad av många mat kritiker och länder. Maten var god men man blev mätt så fort. Men jag njöt av musiken och det goda sällskapet. Efter maten gick vi lite i affärer och tittade. Jag började bli trött och ville bara hem till hotellet.

Vi tog bilen hem…  jag somnade snabbt.

 

 

17/8 2009. dag elva. Sjuan har börjat. Grekisk kväll.

 

 

Skolan hade börjat men jag skulle vara ledig en vecka till. Jag blev nervis så fort jag tänkte på det. Men jag visste att mina kompisar saknade mig så jag var på säker mark. Och de visste att jag saknade dem. Jag saknade Lina mer och mer också och jag började längta mycket hem. Men Grekland hade varit en fantastisk upplevelse. Jag var glad över att det snart var slut. Och jag hade kommit mamma närmre.

Den här dagen hade vi mest bara badat och solat och tatt det lugnt. Förutom på kvällen då vi skulle till en grekisk kväll högt högt uppe i dem vita bergen Lef Kaori.

Jag kissade på mig när jag och mamma spelade strandtennis. Vi var så utmattade och trötta så vi skrattade och tramsade till allt. Jag skrattade åt att mamma såg så himla kul ut och mamma skrattade för att jag visade hur hon såg ut med överdrivna rörelser. Hon skrek hela tiden:

-          Rör på dig, men rör på dig, rör på dej då!!

Men hon rörde inte på sig själv.

-          Men det går ju inte! sa jag och hoppade bakåt i en överdriven rörelse som en kanin sedan vred jag handen i slow motion och låtsades att slå ett Slag. det går ju inte, sa jag.

Mamma sprack up i ett gapskratt och blev rent röd i huvudet. Jag kunde inte heller hålla mig. Till slut kunde jag inte stå på mina ben, så mycket skrattade jag. Jag lade mig ner på gräset och skrattade så jag fick ont i magen.

-          Nä, vi ska klara åtta stycken pongar, jag ger mig inte!

Jag fortsatte att tramsa mig emellan mina skrattanfall. Till slut när vi klarade nio stycken pongar så sprang mamma en seger runda. En långsam en för hon orkade inte. Brösten hoppade på henne och hon höjde handen och skrek, Jaaaaaaaaaaa! Vi klarade det!

Jag lade mig ner på gräset och skrattade så tårarna rann och jag kissade på mig och fick ont i magen. Jag visade hur hon såg ut och skrattade ännu mer. Mamma skrattade och skrattade och skrattade.

Efter det så badade vi lite i poolen. Jag badade på Bosse och luften blåste ur. Nu var han sönder. Han hade varit så skön att ligga på ju. Jag blev nästan lite ledsen.

Jag lade mig för att torka, för sedan skulle vi upp till hotellrummet och göra oss i ordning för den grekiska kvällen. Jag hoppades att vi inte skulle bli lika besvikna som vi blev med källorna och vattenfallen. Det som kallades Laupa.

Vi satte oss på bussen med förväntningar att allt skulle bli

trevligt. Men vi behövde inte oroa oss för något. För det var den godaste maten vi ätit på kreta, dem trevligaste människorna och den roligaste underhållningen. Vi dansade Sorba en grekisk dans och dem vuxna drack och blev roligt lulliga. Men mamma var rolig ändå. Pappan i huset var snäll, han tillverkade instrument. Violiner och Liror. Ett grekiskt instrument. Sonerna flörtade med tjejerna i deras egna ålder och mamman lagade fantastisk mat. Lamm med god ugnsbakad potatis, grekisk sallad och grovt bröd. Solnedgången var vacker från högt uppe i bergen. Vi satt på en veranda som var som en utsiktsplats. Kvällen var perfekt. Där var ett norskt par, kvinnan var söt med rött läppstift, snygg kropp, slingat hår och käcka örhängen. Mannen såg ut som en norsk. Mustach ,skjorta, byxor och rökar skratt. Dem hade druckit mycket raki och hojtade för mer.

-          Finns det raki???? Har ni raki, är det nån som har raki.

Och lägg på att dem var norska och runda om fötterna. Dem skrattade åt allt.

-          Var är ni ifrån? Frågade dem oss.

-          Sverige, sa mamma med fnitter i rösten.

-          HEJA STOCKHOLM!!!!

-          Nääää, heja malmö!

-          Stockholm!

-          Maaaaalmö.

Och så höll dem på. Sen skojade mamma och sa:

-          ZLATAN!

Vi kom hem, glada efter en kul kväll.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18/8 2009. Dag tolv. Stora shopping dagen.

 

Frukosten åt vi på min favorit taverna vid havet, Cabbana.  Första kvällen då vi hade kommit till grekland hade vi ätit där. Även om vi var döds trötta efter att vi har gått upp klockan tre på morgonen så tyckte vi att maten var fantastiskt god där och dem hade bra service. Denna morgonen åt vi ”English breakfast”. Mamma tyckte att det var den godaste frukosten vi hade ätit på Kreta. Vi åt länge och njöt. När vi hade tittat lite i affärer var jag tvungen att gå på toaletten i ett café där vi stannade efteråt  och tog varsin drink. Sen började vi stora shopping racet. Vi hittade alla presenter som vi hade kvar att köpa till vänner och släkt. Bland annat till morbror Mange och Sandras lille nyfödde son Malte, vilken föddes dagarna före- fick vi veta via mms. Till honom köpte vi en söt Kreta t-shirt och en gullig sparkdräkt.

Vi ville gå en runda upp i bergen när vi ändå var ute och gick, och hamnade på en familjerestaurang ganska högt upp där vi var de enda gästerna. Det var en trevlig middag. Vi skrattade och åt gott och mamma tog foton på utsikten hela tiden som vanligt. Efter middagen skulle vi vara färdiga och köpa en liten present till Anette men det slutade med att jag och mamma fick ännu fler kläder.

Jag hade tjatat om att få bada hela eftermiddagen eftersom att det var så varmt. Men allt tog sådan tid så vi kom inte hem för än klockan halv åtta. Otroligt vad tiden gick.

Jag var inte i vattnet därför att vågorna var för höga, och jag hade med egen erfarenhet dragits ner i vattnet och knappt kunnat andas eftersom Peter inte haft koll på mig.

Kvällen slutade med Skippo, kortskrivning och apelsin juice.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19/8 2009 Dag tretton. Dykning.

 

Igår hade vi bokat dykning med en privat dykarklubb.

Peter hade dykt en gång innan på Ibitza. Men han var lika oerfaren som jag. Det här skulle vara min första gång. Vi tog båten ut till en liten ö. Båten skumpade och dumpade i vattnet och vågorna blev mäktiga. Vi fick hålla hårt i räckena.

Först skulle de erfarna dykarna dyka. Dem krängde på sig sina våt dräkter som om dem hållit på i tjugo år. Det hade dem kanske. Jag blev också imponerad av deras snabba rörelser med utrustningen. Den var riktigt tung.

Vi väntade jätte länge innan vi fick hoppa i med våra dräkter utan utrustning och känna känslan av flyt. Vissa skulle snorkla och vissa dyka. Vi var åtta som skulle dyka. Först blev vi instruerade på engelska när det började närma sig att dyka i. Det var mycket och hålla reda på. Mamma höll koll på att jag förstod allt. Äntligen var det dags att dyka ner med tuben ner i djupet. Jag var nervös för att andas i vatten och om jag skulle få panik, vad skulle jag göra då?

Men det gick hur bra som helst, eftersom ledarna var nära och vi fick prova tekniken med dykning. Först skulle vi bara kolla hur det gick att andas och att fylla luft i västen m.m, sen helt plötsligt var vi nere på fem meters djup. Ledaren visade var man skulle simma för att hitta de rätta fiskarna. Han visade oss till ett vrak. Det var en liten gammal segelbåt. Fiskarna gömde sig under stenar och växter. Ledaren delade en sjöborre och gav mig den, fiskarna började genast picka inälvorna från djuret. Ledaren tog fram kameran och gjorde tecken på att jag skulle titta in i den. Det var en fantastisk känsla av att fiskarna vågade röra mina händer. Dem pickade och fler och fler kom. Dem var rosa, lila, oranga, gula och mönstrade. Vi fick också känna på olika sjö växter som kändes levande.

Det var mycket att smälta, men jag skulle komma ihåg det för alltid.

Det ända jag ville är att jag skulle ha sjö vana om jag ska bli marinbiolog som jag vill. För jag hade blivit sjösjuk på båten och det hade inte varit härligt, men det var det minsta jag tänkte på.

På kvällen åt vi buffé på hotellet för första gången. Det var inte så gott som jag förväntat mig. Men jag gillade greklands efter rätter. Jag hade inte blivit besviken en enda gång. Och deras frukter var godare än i Sverige.

Efter det tog vi oss till pool baren en sista gång. Vi dansade drack goda drinkar och spelade spel. Det var jätte kul och jag trivdes som dykaren i vattnet ;P.

 

 

 

 

20/8 2009. Dag fjorton. Den sista dagen på Kreta. Eller ja nästan……

 

 

Jag vaknade, ville bara sova, mamma blev lite irriterad på mig.

-          Du kan inte sova igenom den sista dagen Felicia.

Jag tjurade, lade mig igen. Nä nu får jag gå upp. Tänkte jag.

När vi ätit frukost gick jag ner till datatsalen och satte mig vid bilddagboken. Det fanns en bild på Ebbe, Nean, Maja och Linsan . Åh gud vad jag saknade dem. Tur att jag skulle hem imorgon. Hjärtat kved till. Jag ville hem till sjuan, hem till min säng, hem till Lina och hem till Nean, Maja, Ebbe, Indy, Linn, Linsan, Yrsa, Julia, Josse och Sally. Jag saknade dem. Jag var trött på mammas och Peters skämt nu och ville ha lite tonårs gemenskap. Men jag skulle sakna värmen, att man kunde snacka svenska utan att många fattade. Skulle sakna friheten och vattnet.

Jag solade hela dagen, glömde bort att bada. När vi skulle äta lunch lite sent ville jag ju bada. Allt blev fel. Jag hade sprungit fram och tillbaka på toaletten och hämtat vatten, byta bikini, köpt godis m.m. Jag ville ju bara vila. Vi åt på en bakgård vid stranden där dem var trevliga. Jag åt grekiska köttbullar, underbart vitlöksbröd och ris. Jag drack lemonad för det fanns inte i Sverige. DET! Skulle jag sakna. Underbart gott. Mmmm…..

Sedan gick vi tillbaks och solade lite. Jag pratade med mamma om hur jag skulle gå vidare i livet och utbildningsfrågor och om bebisens namn. Jag skulle få syskon. Det skulle bli så härligt. Jag älskade bebisar.

Men jag skulle suga på karamellen av att kunna vara ensam hemma och lyssna på hög musik, äta vad jag vill och göra nästan vad jag vill. Men jag ville ju ändå inte vara ensam hela tiden. Men jag skulle sakna det, det visste jag.

Sedan gjorde vi oss i ordning för kvällen. Jag gjorde mig sp fin som jag kunde. Jag tog på mig fiskbens klänningen. Den var blå med olika nyanser i ett trekantigt mönster. Jag slängde på mig lite smink och smycken. Jag pallade inte vara jätte no grann.

Vi åt på Oscars där vi hade fikat två dagar innan. Det var jätte gott men mättheten kom som en mur. Man mådde nästan lite illa. Vi skämtade lite, pratade och jag tröttnade mer och mer på deras humor. Men dem var ändå kuliga.

Efter maten gick vi direkt till mitt favvo ställe uppe i Old town där dem hade helt underbara efter rätter. Jag fick äntligen min choklad bomb som jag längtat efter i fyra år. Sedan turkiet. Chokladen smälte i min mun och kakan värmde min tunga. Åh VAD GOTT!!!! Jag blev helt galen. Mmmm……

Innan dess hade vi varit i en fantastisk affär med konst smycken. Jag och mamma blev helt förälskade i varsin ring med kända konstnärers verk som ett tryck på ringen eller armbandet. Det var helt fantastiskt.

Och dem på restaurangen hade egentligen börjat stänga när vi kom. Men jag fick min bomb till slut. Efter det gick vi hem och packade för imorgon skulle vi hem till kalla tråkiga härliga malmö. <33333333333


Det här är jag :)




Vill du må bättre?

  • Gå på magkänsla, lita på dina instinkter
  • Skriv ner dina drömmar. De kan vägleda dig
  • Titta dig själv i spegeln varje dag le och säg,tänk MENA att du är vacker precis som du är
  • Tänk positivt
  • Gör vad DU vill, gå inte efter vad andra vill eller tycker
  • Andvänd din styrka. Den finns där för att du ska använda den
  • Släpp taget om det förflutna. Tro mig, alla har ett förflutet
  • Skratta och gråt mycket. Det hjälper
  • Slappna av, gå inte och spänn dig. Allt kommer att gå bra
  • Ta väl hand om din tid
  • Ge dig själv utmaningar, det behöver du
  • Ge komplimanger, både den du gör det mot och du själv mår bra av det.
  • Le!

Lite mer om mig själv

Jag heter Tova Inger Felicia och har precis fyllt 14 år. Jag har en mamma som heter Åsa och som jobbar som apotekstekniker och är 41 år, en pappa som jobbar som styckare i Danmark och som är 43 år. Mina föräldrar är skilda. Min mamma har en man som heter Peter. Min pappa har en fru som heter Katarina. Jag har 3 lillebröder. Ludwig 7, Melker 3 och Carl 1 mån. Ludwig och Melker är Katarinas och min pappas barn och Carl är Peters och mammas barn.

Jag bor hos min mamma. Jag åker inte till min pappa så ofta.

Jag som person är väldigt känslig, kreativ, blyg, klok och rastlös. Jag lever för musiken. Jag tror att jag är väldigt kreativ. Jag vill alltid att det ska hända något. Jag kan absolut sitta still och ta det lugnt men jag är ändå rastlös i mig själv.

Jag går på Gitarrkurs, orientalisk dans och teater. Jag har ett band. Eclipse heter vi. Vi har spelat i tre år. Jag simmar en gång i veckan. Och jag glömmer att göra mina läxor ibland. Jag funderar mycket. På allt mellan himmel och jord.

Jag går i musik klass, och jag ska säga er att min klass är väldigt speciell...

Vad mer vill du veta om mig?

Puss/Flisan


Hallojj!

Jag heter Felicia
Jag är mycket kreativ men också mycket lat... Jag lever för musiken.
Här kommer just du få mycket tips på olika saker. Jag kanske testar ett nytt recept och lägger ut resultaten eller tipsar om en bra bok eller om mitt band har konsert så kanske just du kommer få reda på det. Jag skriver mycket också. Noveller, dikter, låtar. Om du har tur så kanske just du får läsa eller se mina kreativa resultat. Och här kanske jag skriver mina allra hemligaste hemligheter. Vad vet man? Jag gör vad jag känner för. Jag tycker om att fotografera, shoppa, vara med kompisar, skriva och testa nya grejer. Om du har något tips så kanske du kan kommentera det. Jag är öppen för allt...

Puss på mina läsare <3

/Felicia

RSS 2.0