inte direkt rakt på sak
Nu börjar jag fundera igen. Grubbla. Jag gör det alldeles för mycket. Tänker så det knakar. Ibland till och med så mycket att det lyckas hindra mig.
Man måste kunna vända nederlag till framgång eller från tårar till skratt precis som att det blir sol efter regnet fallit. Är det så det funkar?
Eller är det bara så att masken sätts på igen och hålet stängs. Det där hålet som för en stund sen var vidöppet, då du var sårbar.
Ibland känner jag att jag är rädd för att vara sårbar, även om jag faktiskt brukar öppna mig ganska mycket. Jag är rädd för att visa mitt rätta jag som brukar stirra upp i taket och tänka på allt och ingenting. Den personen som kan bli så rastlös att hon går runt i lägenheten med handen för ansiktet och lyssnar högt på Radiohead – Creep. Det är ingen som vet det. Mina höga förväntningar och krav på mig själv kväver mig och hindrar mig att känna lyckan eftersom jag ifrågasätter vad lycka är.
Ett väldigt flummigt inlägg såhär en söndagkväll innan jag ska sova.
Man måste kunna vända nederlag till framgång eller från tårar till skratt precis som att det blir sol efter regnet fallit. Är det så det funkar?
Eller är det bara så att masken sätts på igen och hålet stängs. Det där hålet som för en stund sen var vidöppet, då du var sårbar.
Ibland känner jag att jag är rädd för att vara sårbar, även om jag faktiskt brukar öppna mig ganska mycket. Jag är rädd för att visa mitt rätta jag som brukar stirra upp i taket och tänka på allt och ingenting. Den personen som kan bli så rastlös att hon går runt i lägenheten med handen för ansiktet och lyssnar högt på Radiohead – Creep. Det är ingen som vet det. Mina höga förväntningar och krav på mig själv kväver mig och hindrar mig att känna lyckan eftersom jag ifrågasätter vad lycka är.
Ett väldigt flummigt inlägg såhär en söndagkväll innan jag ska sova.
Kommentarer
Trackback
