F l i s a n <3

Jag skiter fullständigt i vem som läser det här.  Även om jag vet att det inte är någon. Jag måste hitta tillbaks till mig själv, jag måste läka. Jag kan inte hålla på såhär. Gå in i väggen gång efter gång, få panikattack efter panikattack. Har tankarna om att jag bara vill försvinna, inte vara till besvär och inte vara sån pain in the ass. Jag måste hjälpa mig själv eftersom hjälpen jag får tycker inte jag är hjälp. Jag är ett kontrollfreak, allting ska vara precis som jag vill, det kan ju inte alltid vara så men ja...

Jag skriver för det är det jag är bäst på och det är det som får mig att tänka efter och hitta lösningar. Så jag ahr algt till ny kategori i bloggen som heter "Självhjälp" och den ska hjälpa mig och kanske mina läsare också. Alla känner någon gång att allting bara är skit och att man bara vill försvinna.

jag går runt och känner alla dåliga känslor man kan känna. Jag är missnöjd, utmattad, arg, besviken, rädd,  frustrerad, fruktansvärt ledsen, uttråkad, jag har ångest, panik och jag är så jävla arg på mig själv för att jag inte "fixar" detta. Jag är så jävla besviken på mig själv för att jag inte längre är lika perfekt som jag var i sjuan. Nu skiter jag i mina plikter, jag ger upp lätt och jag deppar och dampar tjugo fyra timmar om dygnet.

Självhjälpen idag är att fokusera på nuet, fokusera på idag. Allting med gymnasieval och framtiden gör mig yr och illamående. Jag vet inte vad jag vill, är jag den enda som känner så? Fast på samma gån vet jag exakt vad jag vill men jag evt inte hur jag ska få det, om jag kommer lyckas eller om jag kommer känna mig misslyckad och missnöjd resten av mitt liv och sluta som en bitter 80-åring som bara kommer tänka på hur mitt liv kunde varit. För jag vill inte vara en sådan. Jag vill inte tänka tillbaka och undra hur mitt liv kunde varit, jag vill vara nöjd med mitt liv, min karriär och mina insatser. Jag vill vara bäst, det är mitt problem. Jag är aldrig nöjd, slutar aldrig sikta högre, visst det kan vara bra i vissa lägen men jag får heller aldrig lyckas, jag får aldrig känna men fan vad bra Felicia, det är fel på mig jag vet.

Därför ska jag börja fokusera på nuet, vad kan jag göra NU för att ändra och förbättra, jag har viljan men jag fortsätter "misslyckas" för jag sätter för höga krav på mig själv.

Något man kan göra för någon annan som jag vill att någon ska göra för mig är att stanna upp pers§onen som du vet har för höga krav på sig själv och säg: Du är bra, du räcker till och det är okej att inte hela hela hela tiden göra sitt bästa, nöj dig med dina resultat och fokusera på roliga saker du kan göra som får dig att må bättre.


Det enda jag och kanske alla andra "olyckliga och för krävande av sig själv" får höra, som det känns är att man ska vara friskare, hälsosammare, smalare, smartare, bättre, sötare, naturligare, fräschare och bättre på alla sätt. Man ska sova mer, träna mer, äta mer eller mindre, arbeta effektivare och bättre. Tillslut vet man inte vad man gör bra längre. Eftersom alla kraven kväver de få "Du är bra" för en.

Jag ska säga er att det knäcker en, det knäcker mig totalt. Det knäcker mig att jag aldrig får känna mig bra eler nöjd med mig själv.

Jag skulle vilja kunna göra allting på samma gång med all energi, jag skulle vilja lägga all mig energi på allting. Jag vill tydligen vara omänsklig. Jag vill så mycket men var fan är orken? Var fan är mitt görande.

Jag tycker att det är för mycket snack och för lite verkstad för mig.

Justdet! Tänk på nuet, vad kan jag göra bättre för mig just här och nu?
Lev, du lever bara en gång!! Tänk på vad du vill göra i NUET!!! NU. Tänk NU!