Min resonerande uppsats om kroppsideal
Min resonerande uppsats om Kroppsideal
Kroppsidealet spökar i mångas hjärnor. Vi är nästan besatta. Idag ska kvinnorna vara smala, ha stora bröst, stor rumpa, perfekt hy, inga bristningar eller celluiter och inget hår på kroppen. Om man är man så ska man vara välbyggd, ha magmuskler, hår på kroppen och så ska man vara lång. Oavsett om man är kvinna eller man så ska man lukta gott, man får absolut inte ha svettfläckar under armarna, man ska ha god andedräkt, vita tänder, välvårdade händer och naglar. Man ska inte ha finnar. Jag kan hålla på hur längesom helst…
Tvånget finns där. Pressen pressar. Man får inte vara nöjd med sig själv. Om man säger rakt ut att man tycker att man själv är jätte snygg då har man för mycket självförtroende. Då är man ”ego”.
Enligt media ska man alltid ändra på något. Man ska gå efter ”reglerna” som den senaste trend tidningen skriver. Ibland undrar jag om media tycker att vi är okappabla att forma vår egen livstil, för media ska tvunget mata oss med den senaste bantingsmedoten eller den nya effektiva nyttiga dieten. Det blir mycket press.
Jag är fjorton år gammal och jag lever med det. Jag hör från mina vänner hur deras ”skönhets tankar” och hur pressen påverkar dem. Jag tycker att det är förjävligt.
Finns det något som kan få stopp på det?
Jag tror inte att det bara är medias fel utan jag vet att vi snackar för mycket. Hur mycket man väger, hur lite eller mycket man äter, hur många gånger i veckan man tränar osv. Man pratar helt enkelt för mycket. Egentligen tror jag att ingen bryr sig för de själva är ju besatta av hur de ser ut.
Om ingen bryr sig egentligen, då spelar det ju ingen roll. Då är problemet löst. Knappast.
Vi är nog fixerade för att vi är skrämda. Skrämda av hur dietisten förklarar hur hemskt det faktiskt är om man vore överviktig. Eller hur tidningen skriver att man kommer dö om man inte skärper till sina matvanor.
Varför är vi rädda då och vad har vi att vara så rädda för?
Är det bra att man blir så rädd för övervikt så att man svälter sig till döds?
Eller tränar tills man spyr?
Är det det vi vill?
Vi borde fundera på en lösning som kan få stopp på hysterin kring fetma och övervikt. Man dör inte av att man väger fem kilo över ”normal” vikten. Det beror också på kroppsbyggnaden. Man är kanske inte skapt för att vara trålsmal. Man är inte ful eller äcklig om man är tjock.
Däremot dör man av att inte äta, till slut. Man mår ohyggligt dåligt av att träna tills man kräks. Dessutom tror inte jag på att media vill att man ska ha ätstörningar. För dem handlar det om framgång och pengar. De tjänar pengar på att folket köper deras bantningspreparat. Vi människor får smällen för det. Media vill bara tjäna pengar på sina tidningar och av det så får någon ätstörningar och riskerar att dö. Samhället är så skruvat!
Jag vet folk som har provat att spy upp bara för att testa hur det var. Jag har slutat äta i fyra dagar bara för att prova på.
Så ska det inte vara!
Media påverkar oss så mycket att det går utför för väldigt många.
När det gäller kroppsideal så är det väldigt viktigt att man har ett stort stöd från sina föräldrar, om man är ungdom. Jag har själv fått höra att jag kommer bli fet om jag gör si eller så och det sätter hemska tankar i en.
Jag tror att sådant har en motverkande effekt.
”Så som folk säger att man blir, så blir man”
Vuxna måste vakta sina munnar!
Duger jag?
Vi som människor är mycket påverkade av vad andra tycker och tänker om en själv. Om någon kollar snett på en på stan så blir man ledsen. Man förstår inte vad man gjort för fel… Egentligen borde man bli förbannad!
Vad fan tittar hon så på mig för? Borde man egentligen tänka. Men istället tänker man: Är jag ful i håret? Syns min finne jättemycket? Är den här tröjan ful?
Man borde inte bry sig men man gör det ändå. Jag själv är så påverkad att när jag går på stan själv, vilket jag inte längre gör för då får jag panik ångest och trillar i trappor eller något sådant. Ska man inte kunna gå ut på gatan utan att undra om man duger?
Dagens samhälle är verkligen riktigt skruvat!
Ungdomar svälter sig och folk kämpar för att se perfekta ut. Det borde inte vara så!
Jag tycker att vi människor måste minska på besattheten kring kroppsidealet och börja tänka sunt istället. Inte ska man behöva svälta sig för att man inte har kropp som kändisarna. Många av bilderna man ser är ju dessutom fotoshopade!
Det kommer att bli himla svårt ändå. Hur man än gör så kommer man alltid ha stressen och pressen hängandes över sig.
Man får väl tycka om sig själv?
För allting bevisar motsatsen.
Min slutsats är att jag ska börja tycka om mig själv och min kropp. Sedan ska jag hoppas att det sprider sig över hela världen och att dessa jäkla kroppsideal försvinner. Vi är skapta för att vara vackra på våra sätt. Låt inte skitsnack, snea blickar och media förstöra det.
Älska dig själv!
